Konsten att skapa ett fattigt samhälle

Skrevet af Ulla Lisa

Strax före Almedalsveckans start slog de till. Tre ekonomer från Svensk Näringsliv (SN) presenterade rapporten Konsten att strula till ett liv. Genomslaget i media blev stort och reaktionerna lät inte vänta på sig. Men mottagandet blev kanske inte riktigt som SN hade tänkt.

Efter att ha tagit del av innehållet har tyckare längs hela höger-vänsterskalan öst på med kritiska åsikter, ironiserat och rent av hånat rapportens slutsatser. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att den mynnar i bland annat följande:
* Sänk bidragsdelen i studiemedlet för utbildningar inom humaniora och konst.
* Högskolorna bör få lägre statlig ersättning för utbildningar som inte leder till jobb i lika hög utsträckning som ingenjörsutbildningar och läkarutbildningen. Den samhällsekonomiska avkastningen är nämligen för låg på ”hobbykurser” som till exempel Harry Potter och hans värld.

Kontentan är ungefär att ett effektivt och bra samhälle behöver i princip bara ingenjörer, ekonomer och läkare. Plus lite lågutbildat och lågavlönat (lönespridningen bör öka enligt rapporten) fotfolk som håller i gång verkstäderna och vårdcentralerna.

Studenter som av någon outgrundlig anledning får för sig att läsa humaniora (antagligen räknas större delen av samhällsvetenskapen in här) eller en konstnärlig utbildning är enligt SN mer eller mindre förvirrade (håller på att strula till sina liv) och bör genom ekonomiska incitament styras in i rätt fållor.

Jag undrar vad SN:s medlemsföretag tycker om slutsatserna i rapporten? Vad tycker de företagare som har en humanistisk utbildning? Eller de som har en affärsidé sprungen ur konst?

Och hur går idéerna ihop med individens fria val och konkurrens på lika villkor (även utbildningar konkurrerar ju med varandra)?

Hur tänkte rapportförfattarna? Var det ingen inom SN som läste den före publicering och kunde sätta stopp?

Det som det propageras för i Konsten att strula till ett liv tror jag skulle ge oss ett väldigt fattigt samhälle. Ett samhälle där vi går miste om massor av kultur, kreativitet och dessutom en hel del lönsamma affärsidéer. Jag tror också att rapporten kommer att förfölja Svenskt Näringsliv och Stefan Fölster för lång tid framöver. Förtroendet för organisationen och dess varumärke borde vara åtminstone naggat i kanten.

Den som vill läsa reaktioner på SN:s utspel kan googla på till exempel ”svenskt näringsliv” OCH ”humaniora”. Per Svensson på Sydsvenskan skriver bra, men inte så snällt. Ett utdrag:

”Svenskt Näringsliv vill säga något viktigt, till exempel att också direktörer måste kunna något om historia, de bör känna till att det funnits en tid då man kunde klara sig fint på att svetsa metall och tala svengelska, men att det var länge sedan och då såg världen annorlunda ut.

AbbaCheiron-studion, Henning MankellLiza MarklundStieg Larsson,CardigansRobyn, Hennes & MauritzIKEASkype.

Det har länge gått bra för svenska verksamheter baserade på konst och humaniora; litteratur och musik, design och lingvistik. Det går mindre bra för plåtmonteringen i Trollhättan.”

Och här finns den drygt 30 sidor långa rapporten att läsa.

(Fotot på Stefan Fölster kommer från Svenskt Näringsliv)

Be Sociable, Share!

Opdateret d. 13. juli 2011 i kategorien: Fra Ulla-Lisa Thordens blog . Andre indlæg af

Ingen kommentarer - bliv den første! Skriv kommentar

You must be logged in to post a comment.

Følg kommentarer via RSS

Bøger til selvstændige: