”Har jag en karriär?”

Skrevet af Ulla Lisa

En av de bästa konstnärsbloggar jag vet är den som är skriven av Ola Åstrand. Ärligt, naket och rakt berättar han om sitt konstnärsliv. Och den frustration som finns i att vara skicklig och ändå inte hitta den plats där skickligheten ”behövs” eller efterfrågas eller kan vara utgångspunkt för en vettig försörjning. Det han belyser är giltigt för många. Jag har valt att citera rakt av:

Från Olas blogg i dec:

”Har jag en ”karriär”? En karriär är väl den yrkesmässiga sidan av en människas liv. Men det låter lite väl Dallas-aktigt. Vad en karriär väl främst handlar om för en konstnär är graden av exponering, i media och i form av utställningar. Det finns en därmed sammanhängande ekonomisk aspekt. Enkelt uttryckt är det en fråga om huruvida det  är möjligt för mig att leva på min konst.
Svaret är, tyvärr, att det kan jag knappt. Min ”karriär” är nämligen rena berg och dalbanan! Jag är snart femtiofyra år och har i stort sett inte gjort något annat än arbetat med min konst, samt gjort utställningar med andra konstnärer. Att jag kunnat göra det sistnämnda är ren tur. Det handlar om att institutioner tackar ja till ett erbjudande eller inte. Många gånger har jag skickat iväg utställningsidéer till museer och sedan inte hört något alls. Det är samma sak med de egna utställningarna. Jag har haft tre gallerister i Göteborg, fem i Stockholm och någon i Malmö. Jag har storslagna idéer, men det är inte alltid någon nappar på mina förslag. Jag har med andra ord hankat mig fram i livet. Improviserat. Under många år var jag mer eller mindre försörjd av min sambo. Nu har jag några år kvar på ett statligt stipendium. Det hjälper. Men ska man dessutom betala el, mobiltelefon, internet, avbetalningar på lån och studielån, underhåll till barnen, laga bilen (jag tog körkort i våras), köpa material etcetera, så räcker det inte riktigt.
Jag har dessutom ett stort lager att släpa på. Anledningen till att jag släpar på det är att jag tror att det där någonstans finns pengar att tjäna. Där finns upplagor av tryck, målningar, objekt, original och annat. Men hittills har det Inte inbringat några större summor. Jag har mig själv att skylla kan man säga. Eftersom jag inte kan tänka kommersiellt. Jag gör de bilder jag måste utifrån en inre nödvändighet, och det är de enda bilder som kommer ur mig. Det kan ju låta fint, men jag önskar verkligen ibland att jag hade tänkt lite smartare. Jag försöker ändra på det men det går liksom inte. Det kan skrivas hur mycket som helst om din konst i tidningarna. Men om du inte gör saker som ”vanliga” människor vill hänga ovanför soffan så kommer du ha det knapert.
För några år sedan upptäckte jag något som kallas Off Grid-rörelsen. Där handlar det om att minimera sitt boende och liv till det man bara absolut behöver, nästan som i en nödsituation. Jag befann mig i en sådan livssituation just då och tyckte det stämde med min belägenhet. Men jag är inte riktigt framme vid Off Grid-idealet än. Efter en separation bor jag nu, efter att ha flyttat två gånger, i ett hus jag har köpt med hjälp av lånade pengar och lite pengar jag fick loss efter separationen. Jag kommer aldrig att ha råd med en renovering av huset men det är ett billigt boende jämfört med en lägenhet. Så länge inte räntorna går upp, vill säga.
Jag har slutat dricka alkohol. Jag går i terapi (betald med konst). Jag arbetar med mig själv och försöker förändra mitt beteende till det bättre. Egentligen hade jag inte något val. Det var en fråga om livet eller döden och jag valde livet. Jag valde att ta ansvar för första gången i mitt liv. Jag håller på att försöka lära mig det nu. Men fan vad tufft det är! Jag är full av flyktfantasier men väljer att inte agera ut dem utan stanna kvar och försöka vända min situation till något som fungerar även om det stannar vid ren överlevnad.
Den här bloggen är min lilla annonstavla. Så jag tänkte jag lika gärna kunde berätta hur det ligger till. Jag är medveten om att jag inte är unik. Konstnärslivet är för ytterst få en dans på rosor. Så om ni tänker att ni vill ha något av mina verk så kan ni till exempel ta er till Galleri Thomassen i Göteborg och köpa något av mig. Eller kolla i min bok! Jag har nästan allting kvar till försäljning! Ge mig utställningar och offentliga uppdrag! Jag vill gärna ha stipendier också. Eller en mecenat. Jag är bra på att tänka rumsligt och får lätt massor av idéer. Jag kan även kurera utställningar och kläcka kreativa koncept.”

Så alla som tror att konstnärslivet är en dans på rosor kanske får en tankeställare. Köp något av Ola. Han tillhör topparna i svenskt konstliv. Vore han plastikkirurg skulle alla stå i kö. Det är väl där som pengarna finns idag.

Be Sociable, Share!

Opdateret d. 20. januar 2013 i kategorien: Fra Ulla-Lisa Thordens blog . Andre indlæg af

Ingen kommentarer - bliv den første! Skriv kommentar

You must be logged in to post a comment.

Følg kommentarer via RSS

Bøger til selvstændige: